För några veckor sen när jag gick hem från bussenlåg en död kossa utanför bondgården. Kråkorna satt och hackade på henne, det såg ut som om kalvningen hade gått fel. Stackars lilla blå. Alldeles trasig under svansen. Stackars stackars. Det såg ut som om hon hade haft ont, ögonen var uppspärrade och hon såg så rädd ut. Dagen efter låg hon under en blå pressening, man kunde se undersidan på en av hennes bakklövar och i vinden såg det nästan ut som om hon låg där under och andades. Stackars lilla blå, det låter fint, även om hon nu inte alls var blå utan vit med stora svarta fläckar. Sen har hon legat där, i flera veckor.
Men igår var hon borta. Bara presseningen som låg några meter därifrån under ett däck och en stor rödbrun fläck där hon legat. Stackars lilla blå. Det såg tomt ut.