Back on Track
Borta mycket bra men hemma bäst.
Det känns skönt att vara hemma igen, nu när jag varit på "mitt livs" äventyr. Och hur kommer det sig att engelsmännen är mycket trevligare än svenskarna? sorry hit och sorry dit, man behöver inte ens fråga om hjälp; excuse me, are you lost?
Prayer for the weekend
Pust.
Årets jobbiga skolvecka har nu tagit slut och helgen ska jag stasa på att inte göra så mycket. Bortsett från att sticka, läsa, ta in hästar, ge eftermiddagsmat och kvällsmat, börja och göra klart porträttet och lite annat smått och gått. Man kankse skulle ta och börja med idrottsuppgiften också? Neej, vecka 46 is way ahead.
Det känns som om veckan bara försvunnit (vilket den visserligen har - i läxor och provpluggande). Det enda jag hunnit göra är att börja med ett par nya muddar, 5:e påbörjade paret i höst??? Vi får se om det här paret blir klart. Just nu stickar jag bara för att ha något att göra när jag tittar på tv, och garnet - eller snarare tråden som skulle passa bättre till virkning är duvblå i en mörk nyans. Duvblå... Jag tänker bara på fågelbajs i håret, duvbajs. Aja, det kan nog vara fint på sitt sätt.
Dagen har varit ganska konstig. Det började med att jag glömde min mobil hemma, mamma försökte få tag på mig genom att skicka sms till Kinna. Det ena konstigare än det andra. Men vi fick oss iallafall ett gott skratt på bilden efter matten, och det var väl tur eftersom att ett gott skratt ska förlänga livet. Kanske jag får leva i några timmar extra nu? Den frågan går visserligen inte att besvara, men det kan ju alltid vara trevligt att tänka att man får leva lite längre. Sedan åkte jag hem, tittade i fotoalbum och skrattade lite mer. Plockade på mig mobilen och åkte till stallet för att ta in hästarna. När jag ska cykla hem glömmer jag mobilen igen... Så han får sova i sadelkammaren inatt, mjukt och gosigt i min vinterstalljacka som är rejält vaderad. Det kunde varit värre, jag kunde ju ha slängt in den i tvättmaskinen som jag gjorde med min lillebrors förra månaden. Det kändes hemskt, och ännu hemskare när han inte blev arg utan bara ledsen och... Gaaah, happy toughts...
I'm going to London! weei weei, och lite mer omg, hur ska detta sluta? Jag med två andra personer som själva säger att deras engelska är usel. Det är JAG som ska föra konversationen... Övning ger färdighet, och en del fjärilar i magen. Det är ganska konstigt när man ställt in sig på att det är en halv evighet, bläddrar i kalendern och inser att det bara är 8 dagar kvar. Jag har inte ens någon resväska!
Årets jobbiga skolvecka har nu tagit slut och helgen ska jag stasa på att inte göra så mycket. Bortsett från att sticka, läsa, ta in hästar, ge eftermiddagsmat och kvällsmat, börja och göra klart porträttet och lite annat smått och gått. Man kankse skulle ta och börja med idrottsuppgiften också? Neej, vecka 46 is way ahead.
Det känns som om veckan bara försvunnit (vilket den visserligen har - i läxor och provpluggande). Det enda jag hunnit göra är att börja med ett par nya muddar, 5:e påbörjade paret i höst??? Vi får se om det här paret blir klart. Just nu stickar jag bara för att ha något att göra när jag tittar på tv, och garnet - eller snarare tråden som skulle passa bättre till virkning är duvblå i en mörk nyans. Duvblå... Jag tänker bara på fågelbajs i håret, duvbajs. Aja, det kan nog vara fint på sitt sätt.
Dagen har varit ganska konstig. Det började med att jag glömde min mobil hemma, mamma försökte få tag på mig genom att skicka sms till Kinna. Det ena konstigare än det andra. Men vi fick oss iallafall ett gott skratt på bilden efter matten, och det var väl tur eftersom att ett gott skratt ska förlänga livet. Kanske jag får leva i några timmar extra nu? Den frågan går visserligen inte att besvara, men det kan ju alltid vara trevligt att tänka att man får leva lite längre. Sedan åkte jag hem, tittade i fotoalbum och skrattade lite mer. Plockade på mig mobilen och åkte till stallet för att ta in hästarna. När jag ska cykla hem glömmer jag mobilen igen... Så han får sova i sadelkammaren inatt, mjukt och gosigt i min vinterstalljacka som är rejält vaderad. Det kunde varit värre, jag kunde ju ha slängt in den i tvättmaskinen som jag gjorde med min lillebrors förra månaden. Det kändes hemskt, och ännu hemskare när han inte blev arg utan bara ledsen och... Gaaah, happy toughts...
I'm going to London! weei weei, och lite mer omg, hur ska detta sluta? Jag med två andra personer som själva säger att deras engelska är usel. Det är JAG som ska föra konversationen... Övning ger färdighet, och en del fjärilar i magen. Det är ganska konstigt när man ställt in sig på att det är en halv evighet, bläddrar i kalendern och inser att det bara är 8 dagar kvar. Jag har inte ens någon resväska!
Waaaaaou
Efter ett litet dyk på Fredflare hittade jag en del saker som jag skulle vilja ha.
Illa Illa
Tur att det är så pass dyrt med frakt ;)
Go o glad som en kexchoklad
Illa Illa
Tur att det är så pass dyrt med frakt ;)
Go o glad som en kexchoklad
Tekniknörd
Efter att ha funderat fram och tillbaka sedan slutet av sommaren bestämde jag mig förra onsdagen för att slå till. Därefter spenderade jag en hel kväll med att jämföra priser, medföljande program, porto etc. och i torsdags kom DEN!!! mitt lilla ritbräde. Det blev ett wacom bamboo, varför nöjja sig med det näst bästa och inte slå till stort?! slutnotan blev 1796 :- , men jag tror att han var värd det. Har inte riktigt satt igång än eftersom att jag har en hel del läxor den här helgen och prioriterar att skriva ett blogginlägg istället för att utforska min nya ögonsten... Ganska dumt, med tanke på hur få som läser vad jag har att skriva. Men det är ju en halv evighet det förra "riktiga" inlägget kom in, och det är ju inte helt fel att lägga upp lite inlägg så att jag inte glöms bort ;)
I går var jag glad, fruktansvärt glad. Kinnas rufsiga lugg såg ut som en spirande vårrabbat, hemma väntade en bambi, te, två dagars sovmorgon med ledighet, Allt kändes bra^^
Dessutom sa Jonna att jag var en bahaglig person, lixom en skön person. Det värmde det också :) Chansen att hon läser det här är lika med 0, men tack iallafall. Det är alltid skönt att höra fina saker om sig själv. Varför är vi så dåliga på att ge varandra komplimanger, när vi vet hur glada folk blir av det???
Nu kan jag inte sitta här längre, ska plocka lite i rummet och sen ska jag o mammsi titta på stjärnor på is. Hur kommer det sig att jag hoppas på att någon ska ramla? Att göra illa sig är absolut inget måste, men en liten vurpa skulle inte sitta helt fel ;)
Sen blir det väl till att plugga svenska/samhäll/psykologi i reklamavbrotten.
I går var jag glad, fruktansvärt glad. Kinnas rufsiga lugg såg ut som en spirande vårrabbat, hemma väntade en bambi, te, två dagars sovmorgon med ledighet, Allt kändes bra^^
Dessutom sa Jonna att jag var en bahaglig person, lixom en skön person. Det värmde det också :) Chansen att hon läser det här är lika med 0, men tack iallafall. Det är alltid skönt att höra fina saker om sig själv. Varför är vi så dåliga på att ge varandra komplimanger, när vi vet hur glada folk blir av det???
Nu kan jag inte sitta här längre, ska plocka lite i rummet och sen ska jag o mammsi titta på stjärnor på is. Hur kommer det sig att jag hoppas på att någon ska ramla? Att göra illa sig är absolut inget måste, men en liten vurpa skulle inte sitta helt fel ;)
Sen blir det väl till att plugga svenska/samhäll/psykologi i reklamavbrotten.
wish me luck
För tillfället händer det inte så mycket, och egentligen borde jag förbereda morgondagens engelskaredovisning (som jag inte ens har börjat med), plugga matte (test på grafiska linjer imorgon), göra samhällsläxan, instuderingsfrågorna och mvg-uppgiften till svenskan... Puuuh
nej, nu ska jag ta tag i läxorna! wish me luck
nej, nu ska jag ta tag i läxorna! wish me luck