Så blev det plötsligt mars och emma fick lite panik inför den kommande framtiden. Börjar mitt nya liv med att byta smör, bädda in rena lakan i sängen och trycka in vintertäcket i garderoben. Dammsuga rummet, spräcka sina grå jeans, städa handfatet, raka sig under armarna, äta upp den två (tre??) månader gamla matlådan från frysen (Jag kände mig oerhört effektiv tills jag kollade på klockan och såg att den redan är 16:29...) och skriva ner all nödvändig fakta inför arkitektprovet. I år söker jag, på riktigt och helhjärtat. Fast jag får smått panik när jag tänker på vad det skulle innebära att komma in. Om det inte går vägen spenderar jag nog ett år till här i nässjö bland smålänningar, lera och folkskoleelever.

Solen tittar in genom mitt fönster, små solkatter dansar från dörrhandtaget ut i rummet.