Under bildlektionen igår fick jag en fin kommentar av min bildlärare...
"Du ser så ledsen ut, som en ensam mamma"
Är ensamma mammor ledsna? Och visst, jag kan hålla med om att jag ser ganska ledsen ut, men som en ensam  mamma?!

Egentligen hade jag inte tänkt skriva något inlägg, men nu sitter jag här och har tråkigt. Och nu när jag gjort klart mitt lilla kollage på photoshop kunde jag inte hitta på något bättre att sysselsätta mig med.
Idag var det stressigt i stallet, skulle släppa in hästarna, byta täcken, ge mat, göra iordning mat och mocka. Det hela började perfekt, när jag missade bussen. Fast då kunde jag ju i och för sig gå till bibban och låna MASSOR med böcker :D Väl i stallet var det bråttom bråttom, mockade bara ur hälften av B:s box (dåligt samvete), men jag kan ju mocka riktigt ordentligt imorrn istället. När jag skulle ta in dom var det så mörkt att jag höll på att tappa bort mig själv, och det blev ju inte bättre av att Lillan sprang iväg ut i hagen när hon fick vänta till sist. Att leta efter en liten ponny (som antagligen är sur eftersom att hon inte vill bli lämnad sist) när det är bäcksvart resulterade i snubbel, halkningar och humöret sjönk snabbt. Till slut fick jag tag på henne. Till slut hann jag med bussen, även om jag fick springa till busshållplatsen och kunde stå och flåsa i 30 sekunder innan det blev dags att hala upp busskortet.
Jag känner hur adrenalinet börjar pumpa runt i kroppen när jag tänker på hur stressigt det var idag. Puh, dags att tänka på något annat.

Så här ser det för tillfället ut på mitt avlånga nattduksbord.
Vet inte riktigt vad man ska skriva mer... kolla in på boysens illustrationer, riktigt snygga verk där ;) Idag fick jag för övrigt ett utav mina små ryck, nu har jag fått för mig att skaffa ett litet akvarium. Hur länge den tanken nu stannar kvar. Såg också en skitfin skortklänning på h&m idag. Kankse ska slå till imorrn, provning blir det iallafall. Hoppas att den sitter dåååligt, så att jag inte behöver köpa den eftersom att jag slog till på en reablus idag.
På dagens fotolektion fotade jag proträttbilder, sen gick vi ut på taket och tog lite mer kort. När filmen var framkallad fanns inte en enda bild. Fel inställning på kameran, kändes inte så kul. Det kändes som om de skulle ha blivit bra. Hoppas porträttbildrna inte är sabbade. Det får vi se nästa onsdag när jag framkallar den filmen. Håll tummarna.

För några veckor sen när jag gick hem från bussenlåg en död kossa utanför bondgården. Kråkorna satt och hackade på henne, det såg ut som om kalvningen hade gått fel. Stackars lilla blå. Alldeles trasig under svansen. Stackars stackars. Det såg ut som om hon hade haft ont, ögonen var uppspärrade och hon såg så rädd ut. Dagen efter låg hon under en blå pressening, man kunde se undersidan på en av hennes bakklövar och i vinden såg det nästan ut som om hon låg där under och andades. Stackars lilla blå, det låter fint, även om hon nu inte alls var blå utan vit med stora svarta fläckar. Sen har hon legat där, i flera veckor.
Men igår var hon borta. Bara presseningen som låg några meter därifrån under ett däck och en stor rödbrun fläck där hon legat. Stackars lilla blå. Det såg tomt ut.

Det här är högst ovanligt, jag tror inte att jag skrivit två två inlägg på samma dag. Anledningen till detta är smeknamnet som jag gett Bella, nämligen Bellsebubb. Fick nyss veta att det är ett utav djävulens många smeknamn, fast det stavas belsibub... Jag undrar om jag hört det förut, kankse har det dykt upp. Själv tycker jag mer att det låter som ett tuggumminamn, ungefär som hubbabubba eller något i den stilen. Absolut inte som ett smeknamn till djälvulen. Kärt barn har många namn... Lucifer, Svarte Petter, Diabolos osv. Jag tycker nog att Lucifer är finast, lite spetsigt och en aning utdraget när man lägger det på tungan.

Förresten var The Dutchess... helt ok. Lite sorglig, lite hemsk, olyckligt slut. Undrar om dom har ett alternativt slut i USA, så brukar det ju vara.

Under de senaste fem minutrarna har jag gått igenom alla bloggar som jag bevakar, och när jag upptäckte hur tråkigt det är när ingen uppdaterat sen man var där sist blev jag lite peppad till att skriva ett nytt inlägg.
Jag har varit riktigt duktig på uppdaterarfronten idag, för jag har laddat upp nya bilder på min ena pixboxsida också. ehphoto
Den här veckan har varit så kall, ett par minusgrader på morgonen och i tisdags blåste och regnade det från sidan när jag cyklade hem. När jag var inne i värmen igen kändes det ett tag som om örat skulle ramla av (vilket det givetvis inte gjorde). Den enda positiva saken med frost är väl att vägen inte är lerig när man kommer cyklande... sen är det ju ganska vackert också, när det lagt sig till ro på gräs och grenar.

förra fredagen stickade jag klart mina pulsvärmare, och i måndags började jag att virka ett par vantar. Idag var jag på bibban och lånade två böcker, hade en lååång lista, men alla utom två var utlånade... nu ska jag bara läsa klart "Sommardöden" innan jag kan börja med "Twinkle twinkle" eller "Mitt liv på en kylskåpsdörr". Det är så mycket jag vill hinna med, men tiden räcker inte till :( jag vill läsa, sitta framför datorn, titta på tv, spela tv:spel, måla, virka klart mina vantar och lyssna på musik. Och sen finns det ju en hel del andra saker som jag ska göra. Tack Gode Gud att vi inte har några läxor den här helgen. Fast jag måste snart ta tag i den den elektricitet-uppgiften. Imorrn kanske.
Imorrn är det studiedag, så det blir en långhelg. Hurra hurra. De enda planer som jag har är att ta en lång sovmorgon och ta insläppet i stallet.

Jag är glad:) för jag spenderar inte alls lika mycket tid med internet som förut^^
Det som kankse inte är så bra är att jag bytt ut datorn mot tv:n, så nu sitter jag med need for speed carbon istället...

jag gillar att cykla under gatlyktor. Att se hur skuggan plötsligt får fart och åker ifrån dig.
Känslan när man trampar på lite extra och försöker komma ikapp, även att man vet att det är omöjligt. det spelar ingen roll hur fort du cyklar, skuggan är ändå snabbare. Och den kommer alltid tillbaka, på ett eller annat sätt.

Jag gillar doften av varm färg. Färg som värms, bubblar sig och blir gulbrun i värmen från varmluftspistolen.

Jag gillar att ligga och lyssna på regnet när det är mörkt och fantisera sig bort till platser som bara existerar i din egen fantasivärld när det egentligen är dags att sova för länge sen.

Jag gillar att skriva onödiga saker, speciellt när man ska sova med turkos bläckpenna från stabilo.

Ibland gillar jag att ha samtal i huvudet med personer som jag aldrig sett förut, som kanske traskar förbi på gatan, åker förbi i spårvagnen eller som sitter framför dig på bussen.

Just hold on to that feeling

jag är fortfarande sjuk, fast det känns som om det värsta är över nu.
Idag när jag kom ut ur mitt rum för att gå på toa satt Edvin och hans kompis och tittade på tv, ni kan aldrig gissa vad dom satt och såg på. De pratade om bindor och tamponger, och att tjejer borde få ett bidrag från staten eftersom att bindor är så dyrt... Det såg ut som om de tyckte att de var väldigt intressant, och det framgick av deras konversation att de inte förståd så mycket om vad programmet handlade om. "Vafföj ska baja tjejer få pengar?, så ojättvist. Visst Edvin".
Jag fick ett skrattanfall (vilket inte var så lyckat eftersom att det fick mig att må illa) som jag fick försöka kväva tills jag var utom hörhåll.
Jag borde verkligen städa mitt rum, men det finns det ingen ork till så det får vänta tills jag blivit lite friskare. Eller mycket friskare och min mage slutat göra uppror.

Så sitter man här igen framför datorn, fullproppad med ipren men febern vill ändå inte försvinna. Feber går visserligen att leva med, bara jag inte håller på att bli magsjuk. Släpade mig till skolan, även om jag nog hade mått bäst av att stanna hemma och ligga och klura i sängen istället för att ägna morgonen åt ett två timmars långt matteprov. Det kändes ganska bra och jag flöt ut i någon matematisk dimma omgiven av musik från ipoden. Senare på samhällen tittade vi på film, inte heller så farligt och sen var tisdagen slut. Nu har jag legat läst i två timmar, Den nionde stenen av Kylie Fitzpatrick som är på slutspurten och det enda jag vill göra är att läsa klart den. Men jag bestämde mig för att förtsätta på psykologin istället, och nu sitter jag och skriver ett blogginlägg istället... usch usch.

Igår regnade det, och som vanligt kunde jag inte sova utan låg istället och lyssnade på dropparna som slog mjukt mot rutan och fantiserade mig bort. Sen tände jag lampan och fortsatte skriva på min "vad jag tyckor om" lista. Än så länge är den privat, men kanske händer det att den dyker upp här någon gång när jag är utråkad och känner för att vika ut mig lite.

Jahopp jahopp
Min nya väckarklocka verkar föra otur med sig, idag missade jag bussen igen... nästa går inte förren 10.32 och det är 110 minuter senare än den som jag borde ta. Missar nästan all digital bild. Suck. Jag har inte tid att missa den, det är massor att göra och efter den här missade lektionen är det bara två tillfällen kvar. Antar att det blir en del hemmarbete, men jag har en fördjupningsuppgift i psykologin, svenskaprov, matteprov, inlämningsuppgift i gympa och ett verbprov på engelskan. Hur kommer det sig att allt kommer i klumpar??? UNDERBART
Så, nu tror jag att jag gnällt färdigt. Åtminstonde för den här gången. En positiv sak är iallafall att mina vaglar (en i varje öga) börjar försvinna och nu gör det bara ont när jag blinkar, kliar gör dom också men det är inget vi behöver fördjupa oss i.
Nu ska jag kolla ut lite elektriska bilder och se om vi kan göra något med bilduppgiften hemma på datorn innan jag måste cykla iväg igen till bussen om 30 minutas.

Egentligen borde jag jobba med psykologin, men orken tryter. Jag har iallafall lånat böcker idag...
I förrgår hände något fruktansvårt! På något underligt sätt lyckades jag radera en mapp permanent (vilket innebär att den inte hamnar i datorns papperskorg) så filmer och serier försvann, swosch. Därefter spenderade jag 2 timmar av min "dyrbara" tid på att försöka hitta filerna, trots att jag djupt inom mig visste att jag inte skulle hitta dom. Men dewt kunde vart värre, musik och bilder försvann inte, dessutom har jag nu 198 gb extra på hårddisken. Always look on the bright side of life

I fredags var jag på bio i Linköping, tittade på Patrick 1,5 som var väldigt bra rolig och fin:) Ni får inte missa den, väldigt sevärd. Fast jag skulle rekomendera en annan stad än Linköping, salongen var väldigt liten (därmed mysigt) fast bioduken satt väldigt högt uppe så på lördagen och söndagen hade jag ont i nacken... Nu när jag ändå är inne på filmsnackandet kan jag inte låta bli att göra en liten 5 i TOPP-lista...

1   Atonement/Försoning
2   The Baker
3   Brokeback Mountain
4   Shakespeare in Love
5   Wimbledon

Oj då, det blev visst bara romantiska små saker. The Baker är i alla fall VÄLDIGT underhållande och jag tror inte att det är så många som hört talas om den. Själv införskaffade jag den bara för att en viss skådespelare medverkade i den.

Idag var det hinderbana på gympan, och jag känner av träningsvärk både här och där. Dels i högerarmen, rygg, rumpa, ben, axlar.... Bosse vet verkligen hur man plågar sina elever på alla sätt och vis.
På fotot försvan Sören som vanligt när man behövde hjälp, det är tur att jag kunnat klura ut att han spenderar en hel del tid i personalrummet. Där var han även idag, fika för hela slanten när fotopappret tagit slut. suck. Han får gärna fika, och han kan väl få göra det på lektionstid också om han ser till att göra det när pappret inte är slut. Det bästa med foto är nog att man är så pass självständig att man klarar sig själv tills pappret tar slut och man måste ha nyckel för att kunna komma in i förrådet...

Igår var jag på Ikea, det blev 5 gröna tallrikar i glas, två kartonglådor som finns under sängen och en ny väckarklocka då min andra blivit sjuk och inte ringer som han ska på morgonen och orsakat alldeles för många försovningar. Idag lyckades jag ändå försova mig, fast det var inte klockans fel; utan Bosses. Vi ska ta vilopulsen på morgonen, vilket resulterade i att jag somnade om och vaknade 20 minuter innan bussen gick. Jag hann nästan, hade 100 meter kvar när bussen kom till hållplatsen så istället för att äta frukost på bussen åts den vid hållplatsen på stående fot och jag kom 10 minuter försent. Att det alltid ska vara något som inte fungerar som det borde.
Nu är det nog dags att avsluta, innan det här inlägget blir aldeles för långt och psykologin glöms bort. Psykologin ska förövrigt handla om stress, och jag är stressad för uppgiften kommer ta en hel del tid att göra, och som vanligt när jag är stressad skjuter jag bara upp de saker som borde göras...